Keramiker Titti G PerssonIntimacy Among Strangers (Journal of mundane behavior 2001)
Mobile telephone calls in public places often entail the revelation of intimate details about the caller's life to strangers. This article reports some results of the authors eavesdropping on mobile phone calls in public places and also takes the first step into analysis of the fascinating mix of visibility and inaccessibility, intimacy and alienation that is the mobile telephone call in a public place. The article discusses how this intimacy among strangers may be understood using Goffmans concepts of impression management, involvement shields and civil inattention.

Keramiker Titti G PerssonFront- and backstage in social media (Language, Discourse and Society 2012)
Oversharing of information about one's private life or the private lives of others appears to be an oft-noted phenomenon in the context of social media. This paper aims at answering the following question: What is it in social media as media and in the communicative situation of the person using them that facilitate oversharing of private information? A comparative analysis of face-to-face interaction and interaction in social media is conducted. The two forms of interaction are compared, firstly, by using Erving Goffman's system model of communication, which consists of eight different system requirements and system constraints, and, secondly, by comparing expressions given, expressions given off and front- and backstage in face-to-face interaction and interaction in social media. The difference between face-to-face interaction and social media has to do with differences in the very natures of the two forms of interaction. The almost automatic coordination between interactors that we find in face-to-face interaction has in social media been replaced by a ping-pong model of interaction in which the technical limitations on the flows of expressions make the transitions in terms of turn-taking, framing and back-channel cues highly distinct and mechanical. When it comes to the communicative situation in which social media users find themselves, it appears to be paradoxical: on the one hand, the users can present themselves in a highly controlled manner while, on the other hand, the risk of oversharing appears to be great.

JonnPhotography_3Nöjda som lärare, missnöjda som anställda (Arbetsliv i omvandling 2006)
Av de lärare som besvarat enkäten vars resultat redovisas i föreliggande antologi, säger sig nästan en fjärdedel vara ganska eller mycket missnöjda med sin arbetssituation. Samtidigt är det endast två hundradelar av lärarna som anser att arbetet inte är meningsfullt. Hur ska vi förstå detta? Först måste vi konstatera att människan är en meningskonstruerande varelse som kan finna och konstruera mening även i de mest hopplösa situationer, exempelvis i koncentrationsläger. Givet att det inte finns något rakt samband mellan missnöje och mening har vi alltså anledning att ibland, exempelvis i enkätundersökningar, hålla isär utsagan om missnöje och utsagan om mening. I enkätsammanhanget blir isärhållandet då mer en teknisk metodutsaga, men låt mig för ett ögonblick betrakta det existentiellt och fråga: Vad betyder det att i verkligheten hålla isär missnöje och mening? Vad slags skolexistens speglar lärare som samtidigt är missnöjda med sin arbetssituation och finner arbetet meningsfullt? Dessa frågor har utgjort den ram inom vilken föreliggande text har fått lov att utvecklas. Mer specifikt handlar texten om makten över och i läraryrket.

Foto Janne BergFramgångsrika skolledare i spänningsfält och allianser (Skolkulturer 2003)
Vad gör en skolledare framgångsrik? Och vad gör en framgångsrik skolledare? Möjligen finns det objektiva kriterier för att fastställa detta, helt klart finns det subjektiva – bl.a. i betydelsen intresseberoende – framgångskriterier. Inom forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer valde vi ut tre skolledare som av andra bedömdes som framgångsrika och som var verksamma i starkt varierande skolkulturer. Vi definierade inte framgång och specificerade inte heller på vilka områden skolledarens framgång skulle bedömas, utan bejakade helt och fullt de tillfrågade aktörernas subjektiva framgångskriterier. På de utvalda skolorna undersökte vi sedan hur skolledarskapet utövades inom den kultur som var skolans och hur det kunde komma sig att det bedömdes som framgångsrikt.

 

Foto Jonn PerssonInramad skola - ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan (Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang 2014)
Går det att tänka skolan utan ramar? Kanske. Skolan förknippas med ramar av påtagligt slag – exempelvis läroplaner, beslutade mål, tid, ekonomiska och personella resurser, skollokaler och organisering av verksamheter – och speglas i en rad olika perspektiv på skola och utbildning, såsom de svenska pedagogerna Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens ramfaktorperspektiv som presenteras i det följande. Det finns emellertid också andra ramperspektiv bland vilka den kanadensisk-amerikanske sociologen Erving Goffmans frame-perspektiv kommer att presenteras i det följande och då något mer ingående än ramfaktorperspektivet eftersom det inte verkar vara lika känt, än mindre använt, inom utbildningsvetenskaplig forskning.

Foto Darrell SanoVid vägs ände lurar den pedagogiska roboten (Pedagogiska Magasinet 2008)
Utbildning har förmodligen aldrig haft en mer upphöjd ställning än under de senaste decennierna. Samtidigt befinner sig skolan, eller snarare skolinstitutionen, i kris. Krisen har medfört att lärarna mer definieras som en del av problemet än av lösningen. Försöken att styra läraren i riktning mot en ”maktens lärare”, en anställd som lojalt gör det uppdragsgivaren vill, har därför också stått högt på dagordningen. Samtidigt anses lärarens makt vara en nyckelfaktor. Närmare bestämt förväntas dagens lärare utveckla ett ledarskap som gör att det går att hantera de speciella problem som uppstår i en skola där eleverna ytterst befinner sig av tvång men trots det förväntas lära.

Foto Janne BergSuccessful Swedish headmasters in tension fields and alliances (International Journal of Leadership in Education 2005)
What makes a headmaster successful? And what does a successful headmaster do? This article presents some results from a research project – Successful school leadership in different school cultures – that aims to provide answers to these questions. The results derive from interviews, questionnaires, observations and pupils’ essays, and comprise the criteria by which different parties involved in schools assess the success of headmasters. As with other research in this field, this article establishes that headmasters find themselves in tension fields that are constituted by the varied interests of the different parties involved in schools. These relationships are analyzed with regard to three tension fields that affect Swedish schools today: between employer and employees; between pupils and adults; and between change and continuity. However, the work-lives of headmasters isn’t characterized by tensions only, but by alliances as well. Hence, headmasters’ alliances with various other parties within the school are also analyzed. These alliances are both a way of dealing with the tensions that headmasters meet on a daily basis, and a way of creating both success and a leadership based on the school culture.

Foto: Darrell SanoFramed School - frame factors, frames and the dynamics of social interaction in school (Scandinavian Journal of Educational Research 2014)
This paper aims to show how the Goffman frame perspective can be used in an analysis of school and education and how it can be combined, in such analysis, with the frame factor perspective. The latter emphasizes factors that are determined outside the teaching process, while the former stresses how actors organize their experiences and define shared situations. In this light, an analysis of framing of and in Swedish compulsory school, based on governing documents, is carried out. Since the frame factors are contradictory, different possibilities to frame school in the Goffmanian sense present themselves to the school actors. In spite of frame factors school can be framed in different and inconstant ways, for example, as an institution, an organization, a movement, or a seminar. Such nuance shifts show different dynamics of social interaction in school and can be used to understand variations between and within schools.

Foto Jonn PerssonSårbara ritualer styr samexistens (Svenska Dagbladet, Under strecket 2013)
Det är svårt att låta bli att fascineras av scenen i kön till uttagsautomaten: den lilla kanske 80-åriga damen i finkappa som letar i handväskan efter sitt bankkort, bakom henne en stor man med mc-väst och tatueringar på svällande biceps, tålmodigt väntande. Han kunde ha trängt sig före, hon hade inte kunnat hindra honom och andra skulle sannolikt inte ha gripit in. Men de står där fredligt, väntande på sin tur och låter sig styras av en social samspelsordning som bygger på hänsynsfull ouppmärksamhet. Det är en ordning som vi kan iaktta på offentliga platser där okända, ”osignifikanta andra”, kommer kroppsligt nära varandra i flyktiga möten och den trotsar ofta ordningar som bygger på makt i olika former. Varje gång den i situationen starke inte tar för sig på bekostnad av den svagare i alla de köer och människoströmmar som kännetecknar offentliga platser, bekräftas denna ordning.